I morse, lördag, är det min lediga dag.
Jag vaknade vid 06:00.
Jag försov mig.
Jag måste vara trött.
Igår hade vi 9 styrelsemöten på Zoom.
På natten var det ett studiepass.
Självklart deltog jag i Zoom.
Resten av tiden lyssnar jag på entreprenörer och kritiker på nätet.
Jag kan bara tro att världen är på väg mot en stor lågkonjunktur och krig.
Jag trodde till och med att Japan ville återvända till perioden av avskildhet som Edo-perioden.
Vi kommer att fortsätta att ta emot tekniska praktikanter från Asien och tillhandahålla konsulttjänster för äldreboenden.
Men i själva verket kommer Koyama G inte att expandera utomlands.
Dedikerad till att göra livet för Koyama-medborgare i Koyama G i Japan säkra och välmående.
Ginza Clinic arbetar med ett projekt för att skydda hälsan hos Koyama G-personal och deras familjer.
Det är bara tiotusentals.
Först då kan vi skydda patienters och användares liv och hälsa.
Hur som helst, det var en koma-liknande sömn.
Är det för att jag äter antibiotika?
Guds frälsning hade bara ingen mardröm den 3/11.
Jag vill inte se omenet av en mardröm.
Att försöka tänka så är ett misstag som ensamma chefer tenderar att hamna i.
Jag är glad över att vara omgiven av Koyama G:s vänner, och hittills har jag haft tur.
Tills nu.
Jag känner att jag har förbrukat all min tur i livet.
Men nu lever jag och min verksamhet utvecklas väl.
Det var en serie styrelsemöten för att bekräfta det.
På Ginzakontoret är det på fredag pizzalunchdag.
Jag åt även pizza och spagetti med personalen som kom hem till mig.
Idag ska vi koka sobapasta.
Det ser ut att bli en helg för att ordna matinventeringen hemma.
Lördagen var också skräpdag.
Pulsoximeter 98/98/98
Kroppstemperatur 36,2 Blodsocker 184
Ginza Neighborhood Association Pensionering
VD Yasunari Koyama