Ginza Koyamas dagbok 2022.12.14 Jag är en brandman

Ginza Koyamas dagbok 2022.12.14 Jag är en brandman

För trettio år sedan besökte jag Yamagata för första gången på inbjudan av den nya borgmästaren. (yamagata är en prefektur i Japan)

Den tidigare borgmästaren avgick på grund av en skandal, och han rekommenderades att efterträda honom som en av de renaste människorna i staden.

Fram till den tidpunkten hade han inget med politik att göra och hade tjänstgjort som ledare för en brandkår.

Han var populär.

Han var en ren och ärlig person.

Så fort jag träffade honom kände jag att han var en sådan person.

Finns det fortfarande brandkår i området?

Aldrig hört talas om det i Tokyo.

Jag har aldrig träffat någon.

Brandmän har en seriös och ärlig image.

Men när det kommer till banketter är mängden alkohol de konsumerar inte konstigt.

När jag var verkställande direktör för ett akutsjukhus i Ginza hade jag olika befattningar på Tsukijis brandstation.

Brandskyddsförening, Brandförebyggande chefsförening m.fl.

Eftersom vi var det enda privata sjukhuset i Ginza hade vi inget annat val än att acceptera erbjudandet.

Jag deltog i en årlig avslutningsfest och en nyårsfest i Atami, men jag blev förvånad över hur de energiska medlemmarna drack.

Jag blev så häpen att jag inte hade något annat val än att ägna mig åt hällarrollen.

Brandmän tränar sina kroppar och tränar varje dag.

Det verkar som att det finns många som gifter sig med sjuksköterskor på grund av sitt yrke.

När det gäller varför jag minns detta så undrar jag vart ex-brandmännen är på väg.

Jag har aldrig träffat någon från ambulansenkåren.

Jag skulle för all del vilja att du överväger att återanställa Koyama Medical Welfare Group.

Jag har aldrig träffat någon som är från självförsvarsmakten eller polisen och arbetar inom den medicinska välfärdsbranschen.

Var är ni alla?

Självklart tycker jag att pensionen mm är rejäl.

Jag frågar dig nästa gång.

Jag skulle vilja bjuda in dig till Koyama Medical Welfare Group.

Pulsoximeter 98/98/98