Ginza Koyamas daglig journal 2022.07.16 Shin Koyama Man

Ginza Koyamas daglig journal 2022.07.16 Shin Koyama Man

I Tokyos storstadsområde ökar anställningen inte bara för tekniska praktikanter utan också för specifika färdigheter.

Igår höll jag i ett online hälsning möte med blivande anställda från japanska språkskolor i Myanmar och Kambodja.

Jag var lättad över deras solida japanska.

Framför allt känner jag mig pigg och motiverad.

Som tack donerade vi läromedel och pedagogisk utrustning till skolan så att den kunde användas för japanska språket.

Skoltjänstemän kom till Ginzas högkvarter och höll en presentationsceremoni angående sammanhangen.

Så småningom ska vi bygga en sovdorm med restaurang för nyanlända från Asien.

I Koyama säger vi att villkoren för anställning är gällande ålder, kön, nationalitet, längd eller vikt spelar ingen roll.

Medborgarna i den nya Koyama är också en sann Koyama Man.

De som arbetar, bor och siktar på att bo i Koyama är alla lika Shin Koyama Man.

Så småningom tycker jag att den här journalen borde översättas till språken i Myanmar och Kambodja.

Det sägs att den lokala japanska språkskolan redan har använt Koyamas filosofi som ett japanskt språkundervisningsmaterial.

Det är en ära, men jag känner mig mer ansvarsfull.

Du ska inte känna dig besviken när du kommer till Japan.

Dagen måste komma då de unga kommer att ha en god förståelse för Japan, Japans vänner och ledare för medicinska tjänster och välfärdstjänster i sina egna länder.

Tills dess, kan jag göra mitt bästa som chef och som representant för Koyama School?

Samtidigt som jag känner mig orolig och rädd under denna Corona-era, så blir jag uppmuntrad av personalen i Koyamas och gör mitt bästa varje dag.

På semestern läser jag böcker i min säng.

Nästa vecka åker vi till Fukushima för en öppningsceremoni.

Jag är orolig för antel personer som är smittade av Corona has ökat.

Imorgon är det 4:e vaccinationen.

Jag undrar vilka biverkningar det har.

Självklart ska vi på resedagen göra ett antigentest och sedan resa norrut.

Fram till dess har organiserandet av kylskåpet varit mitt jobb.

Men kylaren i matsalen gick sönder och jag bestämde mig för att byta ut den.

I mitt varma hus behöver inte uppvärmning, men kyla är viktigt.

Annars måste jag ligga i ett kallt bad hela dagen.

En sommar för länge sedan där jag läste en bok i ett kallt bad medan jag drack vin.

Jag tror det var när jag var runt 20 år.

Nyligen blev jag påmind om min resa i min ungdom.

När ungdomar minns en gång i livet blir de oroliga för att de är medvetna om sin ålder och den tid som är kvar i livet.

Igår rådfrågade jag en advokat och en revisor och beslutade slutligen innehållet i mitt testamente.

Jag undrar hur många gånger jag kommer att skriva om det från och med nu.

Min vilja är som en rouletteboll.

Kommer det att stanna i rött eller i svart?

Det går inte att hjälpa även om jag tänker efter.

Det kommer att fortsätta rulla. Tills strömmen tar slut.

Plattorna fortsätter att snurra.

Om den faller kommer den att spricka.

På semestern fortsätter jag att drömma om framtiden för Koyama.

Jag väntar på att ungdomar från främmande länder ska gå med i Koyamas grupp.

Ny positiv PCR-personal: 1

Tack för ert hårda arbete. Tack.

Morgonens pulsoximeter 96/97/98

Blodsocker före måltid 174 kroppstemperatur 36,0 grader

Återvänder till norr, representant Yasunari Koyama